lördag 18 maj 2013

Kvoten p/m kan skapa jobb.

För att skapa jobb så måste vi öka penningmängden utan att samtidigt öka lönerna lika mycket.

Kvoten av p/m (penningmängden /medeltimlönen) avgör hur många som ska kunna få ett jobb, det är ren matematik som vi inte har tänkt på.
Se även den matematiska omöjligheten, det går inte att minska kvoten p/m.

Vad händer om vi ökar eller sänker kvoten p/m  (penningmängden /medeltimlönen) det har dagens nationalekonomiska teorier missat.

Vi gör ett rent teoretiskt räkneexempel, vi  har 100 miljarder kr  till löner i ekonomin, en delmängd av den totala penningmängden.
Vi säger att medeltimlönen är 25000kr i månaden.
Vi har 100 miljarder till lönerna.
Det innebär att 4 miljoner personer kan få en månadslön utbetalad,
(100 miljarder kr / 25000kr = 4 miljoner personer )
pengarna räcker bara till att betala ut 4 miljoner månadslöner,  man kan inte betala ut fler månadslöner för vi har inte mer än 100 miljarder till löneutbetalningar.

Kvotminskning
Nu ökar vi månadslönen med 5%  till 26250kr utan att förändra mängden pengar till löneutbetalningar   då räcker inte pengarna till mer än 3,8 miljoner månadslöner, 200 tusen blev utan jobb, man kan inte betala ut en månadslön med pengar som inte finns. (100 miljarder kr / 26250kr = 3,8 miljoner personer )

För att kunna betala ut lika många månadslöner som förut så måste även mängden pengar som används för löneutbetalningar öka med 5%  det blir 105miljarder, med månadslönen 26250kr så kan nu exakt lika många nu få sin månadslön.

Kvotökning
Nu ökar vi bara mängden pengar till löneutbetalningar med 5% och behåller lönerna oförändrade och räknar på hur många månadslöner pengarna räcker till 105miljarder kr dividerat med 25000kr räcker till 4,2 miljoner månadslöner.
Pengarna räcker till fler månadslöner.
Men ökar vi även lönerna med 5% så sjunker antalet månadslöner till 4miljoner

Kvoten mellan pengarna och lönerna påverkar sysselsättningen kraftigt.
Men att öka lönerna och  pengarna som används för löneutbetalningar samtidigt och lika mycket räknat i procent påverkar inte kvoten p/m.

Jag har bara tagit med dom pengarna som går till lönerna och resten av penningmängden är inte med i exemplet men förhållandet mellan hela penningmängden och den delen av penningmängden som används för löner kan inte förändras, det innebär att ökar mängden pengar till löneutbetalningar så måste även hela penningmängden öka.

Vi kan inte öka lönerna utan   att samtidigt öka mängden pengar till löneutbetalningar lika mycket, det skulle öka arbetslösheten  dramatiskt.

Kvoten p/m måste öka för att fler ska få ett jobb.

Detta är bara ett teoretiskt räkneexempel, men det visar att vi har missat en viktig sak i ekonomin, kvoten p/m.
Vi kan skapa nya jobb när vi förstår hur ekonomin fungerar.

Varor och tjänster påverkas på samma sätt för att kunna köpa mer varor varje månad så måste mängden pengar som cirkulerar i ekonomin öka, ökar vi lönerna så ökar bara priserna och konsumtionen ökar inte.

Ökar vi penningmängden utan att samtidigt öka  lönerna så kan vi köpa fler varor till samma pris, fler får ett jobb.


6 kommentarer:

  1. Jag är nästan helt okunnig inom ekonomi. Du föreslår alltså att om vi ökar penningmängden tillräckligt och samtidigt håller nere löneökningen så kommer vi till slut att nå ett jämviktsläge där vi har full sysselsättning utan inflation? Förstår jag dig rätt?

    Innebär detta också att vi inte bör öka mängden över den gränsen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du för stod det rätt.
      Det är bättre om vi tar ut stora löneökningar som reallöneökningar i stället, då minskar inte kvoten p/m.

      När vi har kommit ner på någon procent i arbetslöshet så är det inte längre meningsfullt att öka penningmängden mer.
      Håller vi uppe kvoten så försvinner arbetslösheten för gott.

      En liten arbetslöshet på någon procent kommer alltid att finnas, pga gamla produkter blir omoderna och produktionen läggs ner, men dom får efter en kort tid ett nytt jobb i någon annan bransch.

      Om någon tvivlar på att det är så enkelt så kan ni läsa om vad som händer om vi minskar kvoten p/m, ekonomin går under totalt.
      http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
      Kvoten p/m är något som våra nationalekonomiska teorier har missat.

      Radera
    2. Jag tycker ditt resonemang verkar vettigt och tror du har rätt.

      Radera
    3. Det svåra är inte att lösa krisen det svåra är att få folk att förstå att det är så enkelt.
      Det svåra är att sprida kunskapen, många tar för givet att lönerna kan öka utan att det får negativa konsekvenser och många vill inte lyssna på ord som mindre löneökningstakt, reallöneökningar kan bli hur stora som helst där finns ingen begränsning.
      Fackföreningsekonomer är inte glada att dom måste erkänna att deras strävan till höga löneökningar har negativa följder, därför är det svårt att nå ut med kunskapen.

      Lönerna ska öka så mycket att vi når 2 % inflation, resten måste tas ut som reallöneökningar.
      Löneökningen måste sen kompenseras med en ökning av penningmängden.

      Dagens helt fria lönebildning minskar kvoten, facken kräver löneökningar som driver upp inflationen över 2% då ökar riksbanken styrräntan och då minskar ökningstakten på penningmängden, kvoten minskar och arbetslösheten ökar och när arbetslösheten är stor så minskar lönekraven, där självregleras kvoten.
      NAIRU kan förklaras matematisk men kvoten p/m.
      http://sv.wikipedia.org/wiki/NAIRU

      Får riksbanken styra dom centrala löneavtalen så att inflationen begränsas till 2% så kan dom öka penningmängden utan att vi får inflation, då stiger kvoten p/m och vi får en hög sysselsättning.


      Bara en riksbank kan styra lönebildningen och penningmängden så att kvoten p/m håls på¨rätt nivå.
      Vi behöver bara ge riksbanken rätten att reglera dom centrala löneavtalen så kommer ekonomin att hamna i balans, så enkelt är det men det svåra är att förstå att det är så enkelt.

      Fri lönebildning finns i princip alla länder och alla riksbanker stryper penningmängden när vi får inflation, samma fel finns i socialistiska och kapitalistiska ekonomier, höger och vänsterregeringar har samma problem med att hålla kvoten uppe.

      Radera
  2. Jag har kommit på en fråga. Blir det inte också nödvändigt att, förutom löneökningen, hålla nere prisökningen (genom reglering) för att slippa inflation?

    Visserligen kommer inte företagen att ha några löneökningar som tvingar dem att höja priserna men de är ju vinstdrivna organisationer så vad hindrar dem att höja priserna när det finns mer pengar och folk alltså har större betalningsförmåga?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Företagen kan inte öka priserna pga konkurrensen.
      Samhället ska bara se till att konkurrensen fungerar då kan inte företagen ta ut för stora vinster.

      " vad hindrar dem att höja priserna när det finns mer pengar och folk alltså har större betalningsförmåga?"
      En liten engångsökning av priserna kan vi få men det är inte något problem, flera företag har för dålig lönsamhet.


      Med en fungerande konkurrens så kan inte priserna stiga på lång sikt för stiger priserna så blir det lönsamt att starta fler företag som producerar samma vara.
      Konkurrensen begränsar vinsten.


      Dagens löneökningar orsakar en kostnadsinflation för företagen och dom tvingas att öka priserna bara för att inte gå i konkurs.
      Hypotetisk om vi bara tog ut produktivitetsökningen som en reallöneökning så skulle priserna sjunka varje år.
      Löneökningen ska vara så stor att vi får en inflation på 2% och resten ska tas ut som en reallöneökning.
      Löneökningen måste sen kompenseras med en lika stor penningmängdsökning.


      Ökar vi kvoten mellan penningmängden och medeltimlönen så försvinner arbetslösheten.
      Det är mycket enkelt att skapa jobb när man bara förstår hur ekonomin fungerar.

      Radera