Kvoten p/m kan skapa jobb.

För att skapa jobb så måste vi öka penningmängden utan att samtidigt öka lönerna lika mycket.

Kvoten av p/m (penningmängden /medeltimlönen) avgör hur många som ska kunna få ett jobb, det är ren matematik som vi inte har tänkt på.
Se även den matematiska omöjligheten, det går inte att minska kvoten p/m.

Vad händer om vi ökar eller sänker kvoten p/m  (penningmängden /medeltimlönen) det har dagens nationalekonomiska teorier missat.

Vi gör ett rent teoretiskt räkneexempel, vi  har 100 miljarder kr  till löner i ekonomin, en delmängd av den totala penningmängden.
Vi säger att medeltimlönen är 25000kr i månaden.
Vi har 100 miljarder till lönerna.
Det innebär att 4 miljoner personer kan få en månadslön utbetalad,
(100 miljarder kr / 25000kr = 4 miljoner personer )
pengarna räcker bara till att betala ut 4 miljoner månadslöner,  man kan inte betala ut fler månadslöner för vi har inte mer än 100 miljarder till löneutbetalningar.

Kvotminskning
Nu ökar vi månadslönen med 5%  till 26250kr utan att förändra mängden pengar till löneutbetalningar   då räcker inte pengarna till mer än 3,8 miljoner månadslöner, 200 tusen blev utan jobb, man kan inte betala ut en månadslön med pengar som inte finns. (100 miljarder kr / 26250kr = 3,8 miljoner personer )

För att kunna betala ut lika många månadslöner som förut så måste även mängden pengar som används för löneutbetalningar öka med 5%  det blir 105miljarder, med månadslönen 26250kr så kan nu exakt lika många nu få sin månadslön.

Kvotökning
Nu ökar vi bara mängden pengar till löneutbetalningar med 5% och behåller lönerna oförändrade och räknar på hur många månadslöner pengarna räcker till 105miljarder kr dividerat med 25000kr räcker till 4,2 miljoner månadslöner.
Pengarna räcker till fler månadslöner.
Men ökar vi även lönerna med 5% så sjunker antalet månadslöner till 4miljoner

Kvoten mellan pengarna och lönerna påverkar sysselsättningen kraftigt.
Men att öka lönerna och  pengarna som används för löneutbetalningar samtidigt och lika mycket räknat i procent påverkar inte kvoten p/m.

Jag har bara tagit med dom pengarna som går till lönerna och resten av penningmängden är inte med i exemplet men förhållandet mellan hela penningmängden och den delen av penningmängden som används för löner kan inte förändras, det innebär att ökar mängden pengar till löneutbetalningar så måste även hela penningmängden öka.

Vi kan inte öka lönerna utan   att samtidigt öka mängden pengar till löneutbetalningar lika mycket, det skulle öka arbetslösheten  dramatiskt.

Kvoten p/m måste öka för att fler ska få ett jobb.

Detta är bara ett teoretiskt räkneexempel, men det visar att vi har missat en viktig sak i ekonomin, kvoten p/m.
Vi kan skapa nya jobb när vi förstår hur ekonomin fungerar.

Varor och tjänster påverkas på samma sätt för att kunna köpa mer varor varje månad så måste mängden pengar som cirkulerar i ekonomin öka, ökar vi lönerna så ökar bara priserna och konsumtionen ökar inte.

Ökar vi penningmängden utan att samtidigt öka  lönerna så kan vi köpa fler varor till samma pris, fler får ett jobb.

En matematisk omöjlighet.

Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden minst lika mycket, jag kan bevisa att det är matematisk omöjlig.

Exempel säg att medeltimlönen är 150kr och att penningmängden är 100 miljarder.
Vi ökar lönerna varje år med 5% och lämnar penningmängden oförändrad.
Det tar då 417 år för medeltimlönen att bli större än penningmängden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nått en matematisk omöjlighet.
Timlönen * löneökningen i % och antalet år = medeltimlönen i framtiden
150*1,05^417 = 103 miljarder det går fort, lönerna ökar med exponentiell tillväxt.
Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
Nästa år tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
Nästa år tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
Så fortsätter du i 417 år, då är medeltimlönen 103 miljarder, matematisk så är det faktiskt så, det innebär att alla pengar som finns i landet inte räcker för att betala ut en enda timlön.

Vi gör en matematisk beräkning där vi varje år ökar lönerna med 5% och penningmängden med 2%.
Säg att timlönen är 150kr och penningmängden är 100 miljarder, det tar 701 år men då är timlönen större än penningmängden.

Sammanfattning, penningmängden måste öka minst lika mycket i procent som medeltimlönen annars så blir timlönen större än penningmängden på lång sikt och då fungerar inte ekonomin.

Ekonomiteorier där man inte vill öka penningmängden men tycker att löneökningar är bra går emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.

Ökar vi lönerna mer än penningmängden räknat i % så går ekonomin mot en säker död, det är skrivet i sten för det går att matematiskt bevisa.

 Redan första året lönerna ökar mer än penningmängden så får det en negativ effekt på sysselsättningen,
Det finns en kvot  p/m   (penningmängden / medeltimlönen) som påverkar sysselsättningen.
Vi gör ett rent teoretiskt räkneexempel på hur många löner som  kan betalas ut med 100 miljarder i penningmängd och 25000kr i månadslön, 4 miljoner månadslöner räcker pengarna till    (100000000000/25000=4000000)

Vi ökar lönen med 5% till 26250kr och räknar ut hur många månadslöner pengarna nu räcker till,  3,8 miljoner månadslöner blir det  (100000000000/26250=3809524 )
 190476 personer fick ingen månadslön det fanns inga pengar till deras lön.
Arbetslösheten ökade med 4,8%

Ökar vi lönerna mer än penningmängden räknat i % så får det katastrofala konsekvenser för ekonomin.


Vissa ekonomiteorier är helt felaktiga, sådana felaktiga teorier sprids på bloggar och även i vissa tidningar. 
Ökar vi penningmängden med endast med 1-2% (guldpengar) och ökar lönerna med 3% så ökar arbetslösheten direkt.

I praktiken så måste penningmängden  öka betydligt mer än lönerna.
Befolkningen ökar då måste fler kunna få ett lönearbete, fler i befolkningen lönearbetar, ekonomin växer.
Kvoten p/m (penningmängden / medeltimlönen) måste hela tiden öka när exempelvis befolkningen ökar.

Kvoten p/m har dagens nationalekonomiska teoerer missat betydelsen av.
Ökar vi kvoten p/m så ökar syselsättningen.

Ett liknande matematiskt förhållande, men där går det snabbare.

"Riskornen på schackbrädet,även sädeskornen på schackbrädet, är ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillväxt.

Om man på ett schackbrädes rutor lägger riskorn så att man på den första rutan placerar ett riskorn och därefter dubblar antalet för varje ruta, det vill säga på den andra rutan lägger 2, på den tredje 4, på den fjärde 8 etcetera, hur många riskorn kommer då att ligga på schackbrädet när det lagts ut riskorn på samtliga 64 rutor?"

Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefär 18 triljoner.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det

Inflationen och penningmängden

                           Löneökningar på fel sätt orsakar vår inflation.


Jag tänker visa att det är löneökningar räknat i kronor (det som betalas ut i lön) som är hela orsaken till vår inflation.
Rrealöneökningar orsakar inte inflation.
Penningmängden är inte är den direkta orsaken till inflation.

(Vänstersympatisörer det jag säger har inget med fördelningspolitik att göra, realistiska löneökningar är jag inte emot och reallöneökningarna kan bli stora, hur vi fördelar löneutrymmet har jag ingen åsikt om, så läs vidare)

Tänk tanken på vad som skulle hända om vi i morgon fördubblade penningmängden ,

får företagen ökade kostnader NEJ.

Om vi i morgon fördubblade lönerna, får företagen ökade kostnader JA.

En penningmängdsökning gör det bara lättare att få igenom en orealistisk löneökning, därför finns det ett indirekt samband mellan en penningmängdsökning och inflation.

Det är INTE penningmängden som är orsaken till inflationen.

 Vi kan öka penningmängden utan att få inflation om vi bara låter bli för stora löneökningarna i lönekuvertet vi får i stället öka reallönerna.

Löneökningar kan ske på två sätt.
1. löneökningar i lönekuveret.
2. Realöneökningar.
Löneökningar ökar företagens kostnader vilket leder till kostnadsinflation för företagen och vi får KPI inflation.
Realöneökningar där ökar inte förretagens kostnader och då slipper vi KPI inflation.
Vi får bara öka våra löner så mycket att inflationsmålet på 2% nås, resten av löneökningarna ska komma från reallöneökningar.

Lite allmän information om inflation från vår Riksbank

”Vad är inflation? De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla prisökningar är inte inflation. Vissa varor stiger i pris för att de blir svårare att få tag på. Exempelvis kan oljepriset stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka. 

Att oljepriset stiger kan bero på att oljan blir en allt knappare resurs, men det kan också vara en del av en allmän prisuppgång och kan således vara en del av en inflationsprocess. Man kan alltså säga att en konsekvens av inflationen är att priset på enskilda varor och tjänster stiger. Men man kan inte titta på hur ett enskilt pris förändras för att avgöra om det är inflation eller om det är förändrade relativpriser. Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation. Om regeringen höjer momsen kommer priserna att stiga. Men vad händer med den allmänna prisnivån? Om det enda som inträffar är att regeringen höjer momsen kommer den allmänna prisnivån att stiga från en nivå till en annan, för att därefter ligga still. En höjning av momssatsen ger alltså upphov till en engångshöjning av den allmänna prisnivån. Men momshöjningen leder inte till att priserna fortsätter att stiga. Man brukar därför inte kalla effekterna av en sådan höjning av momsen för inflation. För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras.”

Det håller jag med om så långt, men det jag inte håller med om är

”Hur uppstår inflation?

Inflation kan uppstå på flera sätt. Ett är om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar. Då stiger priserna och pengarnas värde urholkas.”

Det är här dagens förklaringar till inflation brister det är alltid orealistiska löneökningar i lönekuvertet  som orsakar inflation, en penningmängdsökning gör det bara lättare att få igenom en orealistisk löneökning.
Inflation kan inte uppstå av en ökning av penningmängden om lönerna inte ökar.

Varupriser kan inte öka om vi har en fungerande konkurrens mellan företagen.

Slutsats
Vi kan bara öka lönerna så mycket att inflationsmålet nås, resten av löneökningarna måste komma från reallöneökningar.
Inflationen orsakas av löneökningar inte av att öka penningmängden.

Vi kan lösa krisen

Det går att lösa våra ekonomikriser här kommer  lösningen

 penningmängd / medeltimlönen =  arbetstimmar 

Nationalekonomi är en ekvation p/m=a

 

Ekvation lite allmän info
Ekvation ex 12/6=2 talen kan även byta plats 12/2=6   http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekvation
Ekvationen fungerar på samma sätt som ohms lag i elläran U/I=R (spänning / ström = resistans)  den matematiska formeln är samma. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ohms_lag 
 

Dagens ekonomiteorier har inte helt kunnat förklara hur ekonomin fungerar, min ekvation förklarar det på ett  enkelt sätt, ekonomin fungerar som ohms lag vi kan därför styra ekonomin.

Nationalekonomi en ny matematisk modell

penningmängd / medeltimlönen =  arbetstimmar 

                                                                     p/m=a


Ekvationens giltighet kan testas teoretiskt.
Ekvationen kan vara lättare att förstå om vi tar bort varorna och bara tänker oss tjänster (arbetstid) som är det som produceras.
Självhus hållning före pengarnas uppkomst då räfsade alla sina löv själva, ingen kunde bli arbetslös dom kunde räfsa så mycket dom ville, 8 timmars arbetsdag kunde man få om man bara ville.
Senare så började vi byta tjänster (arbetstid) med varandra
A räfsar löv hos B
B räfsar löv hos A
Dom byter arbetstid med varandra och dom kan byta så mycket arbetstid som helst med varandra INGET hindrar dom att byta arbetstid, dom kan byta 5 timmar med varandra och om dom vill kan dom byta 8 eller 10timmar med varandra.
Sen införs pengar (betalningsmedel), dom kan som förut byta precis hur mycket arbetstid dom vill med varandra så länge bara ekvationen följs, men följs inte ekvationen så går det inte att byta arbetstid.
1600kr i penningmängd införs (betalningsmedel) och delas mellan A och B, dom har nu fysiskt 800kr vardera i sina händer.
Ekvationen ser ut så här   1600/16=100
Penningmängden är 1600kr
Arbetstimmarna är person A 8 timmar + person B 8 timmar =16 arbetstimmar totalt.
Timlönen är 100kr/t

A räfsar löv hos B 8timmar a 100kr/t
B räfsar löv hos A 8timmar a 100kr/t
A har 800kr i handen och köper 8 timmars lövräfsning a 100kr/t av B för 800kr
B har 800kr i handen och köper 8 timmars lövräfsning a 100kr/t av A  för 800kr
Nästa dag så har dom fortfarande fysiskt 800kr i sina händer så dom kan fortsätta byta arbetstid med varandra i oändlighet, Ingen arbetslöshet kan uppstå.
Men om dom vill öka sin arbetstid till 10 timmar så måste dom öka penningmängden till 2000kr
2000/20=100
men dom kan fortsätta att byta arbetstid med varandra i all oändlighet.
Dom kan även börja byta lövräfsningen  med C om dom ökar penningmängden till 2400kr
(24 arbetstimmar * 100kr timlönen blir 24*100= 2400) 24 arbetstimmar delat på 3 personer ger dom 8 timmars arbetsdag
2400/24=100

En person till D (totalt 4 personer) kan dom börja byta sin arbetstid med om penningmängden ökas till 3200kr
(32 arbetstimmar * 100kr blir 32* 100= 3200)
3200/32=100
Fungerar ekvationen med fyra personer då kan den även fungera med 8 då måste även 64 fungera, en hel by med 2000 personer måste även fungera, då fungerar även en stad med 200 000, ett land med 2 miljoner fungerar också  då måste det fungera med miljarder personer, alla jordens personer kan då byta arbetstid med varandra.

Slutsats
Så länge förhållandet mellan penningmängd medeltimlönen  arbetstimmar och är korrekt så kan det inte uppstå någon arbetslöshet.
Men om vi har personerna A, B, C, D, och vi höjer deras lön utan att ändra penningmängden så kommer det att uppstå arbetslöshet.
Först den riktiga lönen där arbetslöshet inte kan uppstå 3200/32=100
sen höjer vi deras lön till 110kr och låter penningmängden vara oförändrad 3200kr och låter ekvationen ge deras arbetstid 3200/x=110  X = 29 avrundat
3200/29=110    29 arbetstimmar delat på 4 blir 7,25 arbetstimmar en viss arbetslöshet har uppstått
penningmängden 3200kr delad på 4 är 800kr dom kan fysisk bara ha 800kr i sina händer.
När A ska köpa arbetstiden av B så går det inte A har 800kr i handen men
B vill ha 110kr/t *8 = 880kr A kan bara köpa 7 timmar av B, B kan nu inte sälja en arbetstimme och har därför blivit arbetslös en timme per dag.
Arbetslösheten kan upphöra om vi ökar penningmängden, till 3520kr och deras lön kan då vara 110kr/t full sysselsättning uppstår 8 arbetstimmar *4 = 32 arbetstimmar.
3520/32=110
Det finns ett matematiskt förhållande mellan penningmängden medeltimlönen arbetstimmarna, p/m=a, som  styr vår ekonomi, det fungerar precis som i elläran ohms lag.
P/m (penningmängden /medeltimlönen) kan vi påverka och då kan vi styra hur många som kan få ett jobb.
 

Ekvationen där varor ingår

Varuproduktion, varor är bara arbetstid om man härleder det bakåt, så ekvationen gäller även i dagens samhälle där vi har varor.
Person A jobbar 8 timmar en dag och producerar 8 potatisar, person B jobbar 8 timmar och producerar 8 köttbullar
Deras timlön är 100kr en timmes arbetstid kostar då 100kr/t en potatis kostar då 100kr/st och köttbullen kostar även 100kr/st på en arbetsdag tjänar dom 800kr vardera, när arbetsdagen är slut vill dom byta potatisarna mot köttbullarna (8 potatisar a 100kr = 800kr mot 8 köttbullar a 100kr/st=800kr) bytet sker samtidigt för att kunna byta varor (arbetstid) med varandra så måste det finnas minst 1600kr i penningmängd annars är det omöjligt att byta, person A måste fysiskt ha 800kr i handen B måste också ha 800kr i handen, pengarna ska kunna överföras samtidigt och det är omöjligt om det inte finns minst 1600kr i penningmängd.
Om dom ska kunna byta varor så måste penningmängden vara exakt 1600kr
1600/16= 100   (16 = 8+8 arbetstimmar)

Nästa dag så byter dom potatis och köttbullar igen och får då tillbaka dom pengarna som dom betalade med dagen innan.
Ekvationen kan fortsätta i oändlighet.
Hur många som kan vara med i ekvationen är oändligt.
Utbudet på varor stämmer helt med efterfrågan.
Utbud 8 potatisar a 100kr st = 800kr + 8 köttbullar a 100kr st = 800kr
varorna kostar sammanlagt 1600kr
Efterfrågan kommer av 8 + 8 timmars lönearbete a 100kr/t det ger 1600kr
varuutbudet kostar 1600kr köpkraften är 1600kr

Man kan även se det så här.
Först alla varor tjänster är arbetstid alla kostnader kan härledas till arbetstid.
Lönetimmar kan bara finnas om det samtidigt finns arbetstimmar, 5 arbetstimmar skapar 5 lönetimmar.
Kostnaden för en arbetstimme är ju lika med timlönen, en arbetstimme med en timkostnad på 100kr skapar en lönetimme a 100kr, det råder därför perfekt balans mellan produktion och konsumtion.
Det som har producerats måste kunna konsumeras, pengar är bara det vi använder för att byta produktion mot konsumtion.

Slutsats
Ekonomi är en ekvation, p/m=a
Varuutbudet = efterfrågan, så länge ekvationen är i balans.
Penningmängden måste vara i matematisk balans till medeltimlönen och arbetstimmar.

penningmängd / medeltimlön = arbetstimmar

Ekvationen kan skrivas om så här enligt matematikens lagar.

penningmängd / timlön =  arbetstimmar   
Medeltimlön = arbetstimmar * penningmängd 
Medeltimlönen vill vi inte ändra på då får vi påverka penningmängden för att få så många sysselsatta som vi vill ha, ren matematik.

Vi kan skapa en bättre värld för oss och våra barn.

nationalekonomi.teori@gmail.com                                               ©

Den blåa planetens framtid måste skapas nu innan det är för sent

Hej läsare denna blogg skapades för att försöka skapa en bättre värld för oss människor.

Först måste vi som jag ser det skaffa oss bättre nationalekonomiska teorier, när vi har full sysselsättning och en fungerande ekonomi så kan vi lösa dom andra problemen i samhället.

Jag kommer därför att börja skriva om nationalekonomi på bloggen.

Vi kan lösa dom ekonomiska problemen om vi bara förstår hur ekonomin fungerar.

Jag kommer att presentera en ny nationalekonomisk modell som kan vara lösningen på våra ständigt återkommande ekonomiska kriser.

Jag har inga politiska ambitioner och jag tänker inte förespråka någon politisk åsikt här; politiken ska avgöras i riksdagsval, inte av mig.

Ekvationsteorin